På morgonen, på väg till skolan:

- Mamma, idag mår jag jättebra. Jag har inte ont någonstans.

Sånt värmer ett mammahjärta. ♥







.

Lycka är att lära sig att simma.

Nu så. Där satt den!
Alma simmar nu helt utan flytetyg (simdynor, armringar etc). Mamma Lena räknade ända till 15 simtag. 

Alma är så lycklig! Så stolt! Så nöjd!

Vilken underbar utveckling i livet. Att komma på hur man simmar. :)

Gammal bild men det var på varmvattengymnastiken som hon tog sina första simtag. 24 Mars 2011.





.

3:e Remicade-behandlingen.

Emlad x 4 ( =bedövningssalva på fyra stället) Är man svårstucken så är man. Det kan sticka Alma flera gånger innan de träffar rätt. (Den här gången så behövdes bara 2 stick innan de hittade ett bra ställe på höger hand. Typiskt! Vi hade hoppats på vänster sida så att Alma kunde skriva och rita med sin högerhand).




Inskrivna kl. 9.00 på dagsjukvården för barn. Lite tur har vi allt. Vi kom först och sängen längst in, närmast fönstret och tv:n blir vårt ställe för ett tag.
 



Här är tavlan vi brukar fokusera på när det är dags för otäckheter som stick- och provtagningar.
Den hänger i provtagningsrummet. Kan ni hitta nålen?




Vägning, mätning och provtagning klart. Droppet på plats och en isglassen piggelin som belöning. Nu gäller det att fördriva tiden.




Kycklingen Pippi. Ny bland gosedjuren/vännerna.




Vår kära Åsa från lekterapin kom med ett spel åt oss. Nalle Puh-Lotto.
Måste jag säga vem som vann!?
Alma förstås...



Ännu ett spel som vi fördrev tiden med. 'Kimble' hade vi med oss hemifrån. Lite som fia.
Vem vann!?
Mamma förstås...




Vi tar en promenad runt på avdelningen (vi får tyvärr inte lämna avdelningen då de vill ha uppsikt över Alma. Varför? Komplikationer. Ev. en allergireaktion).

Vi hälsar på fiskarna.



Kollar läget runt om. Tittar på tavlor. Pratar.
Alma blir lite 'tuffare' och lär sig att köra stativet själv.

Här är kök och fika-/lunchrum. Föräldrarkaffe 5 kronor finns i termos.  




Vi hittade en trevlig sten.



Vi vände på den.



En nöjd sten. :)


Lunchen bestod i Kyckling, potatis, sås och svartvinbärsgelé, mjölk och ett äpple.
Alma tyckte det var gott.
Mamma Lena intog medtagna Lchf-mackor och kaffe.



Efter fyra timmar så får vi åka hem. Venflon (venkatetern som sätts för att föra in läkemedlet) tas bort och kvar finns bara ett hjärta utav blod.




Ny dag och tid bokad igen om sex veckor. Alldeles efter påsk. Vi har lovat sjuksköterskan Birgitta att vi ska gömma och leta ägg den här påsken. Hon vill ha en utförlig redogörelse från Alma efteråt.

Summa summarum så gick denna dag bra.


Vid 'pennan' och kameran
Mamma Lena



.

Dags igen. Imorgon. Remicade-medicinering. Droppen dripp och droppen drapp, eller nåt. (försöker mig på att skoja lite) (men det stämmer iallafall in på vädret - dripp, dropp).

Eftersom Alma har haft värk nästan varje dag sedan förra medicineringen, så ska det bli skönt att få träffa Dr. Johan för en närmare diskussion. Vad ska göras? Ska hon fortsätta? Dags för en magnetröntgen igen? 
Eftersom hon fortfarande äter all annan medicin (naproxen, alvedon, methotrexate, folacin) så vill jag inte stoppa i henne mer ifall det inte fungerar. Fast det kanske blir bättre sen? 
All fundering och oro kring värk och medicinering på Alma skapar inre stress hos mig.
Jag önskar så att hon fick vara helt frisk!

.

Ingen bra dag idag. Alma har värk och stannar hemma.
Den senaste tiden (två veckor) så har det då och då klagats på lite småvärk. Lite här och lite där (händer, bröstet, höfter, ljumskar och fötter). Och i omgångar och korta stunder så har hon fått så pass ont så hon nästan skriker ut sin smärta.
Då och då har jag fått bära henne för att hon inte kan ta sig fram själv.

Dags för ett litet skov igen?
Med andra ord så fungerar inte den nya medicinen, Remicade?
Måste vi flytta?

Som tur är så ska vi till Lasarettet för Remicade-behandling nästa vecka på Måndag. Då får vi även träffa Dr Johan. Har antecknat en hel del frågor åt honom. Hoppas han kan svara.
Har även börjat skriva dagbok om Almas värk (Lite sent påtänk kanske, men bättre sent än aldrig. Nu har jag ju nästan en vecka på mig innan det ska läsas).

Viloläge i soffan.




.

Söndagsnöje på en underbart solig dag.















Ett vårtecken!? Fåglarna kvittrar och badar.




Jo, nog är det vår i luften.


Vid 'pennan' och kameran
Mamma Lena



.

Ett litet kuratorbesök blev det på sportlovet. Det enda besöket till lasarettet den här veckan. Inget annat 'sjukligt' inbokat. Det kallar jag 'lov'. Skönt.
Kurator Karin ska bli Kurator Maria. Så vi hade ett litet 'överlämnande'-möte. Fick träffa den nya Maria och säga hej då till Karin som går i pension.



Mjukisdjuren hänger med.



Alltid fina teckningar i hissen.



Mot kuratorn.



Vi stannade upp och hälsade på fiskarna.



Kuratorn sitter på samma avdelning som dagsjukvården för barn, där vi brukar husera med jämna mellanrum. Värst vad tomt det var idag.



Stannade till och lekte med tåget innan vi åkte hem igen.



Yrke: Lokförare.




Nu ska vi bara mysa resten utav sportlovet.


Vid 'pennan' och kameran
Mamma Lena



.