Diskriminering
Andra dagen i skolan efter sommarlovet så fick Alma jätteont i sina fötter. Hon kunde inte gå så hon blev tvungen att åka rullstol till skolan. Vi hade varit uppe på natten pga hennes värk så vi var supertrötta.
Väl där i skolan så står alla i kö och fröker släpper in alla barnen. Eftersom Alma då sitter i rullstol så väljer vi att gå in sist.
När vi kommer fram till dörren så hälsar fröken på Alma och frågar om hon har ont idag. Ja, säger hon och visar var.
Jag får känslan av att vi inte riktigt får komma in. Att vi inte är välkomna.
Sen tittar fröken på mig och säger: Tyvärr, kan ni komma tillbaka om ca två timmar. Vi ska ha tipspromenad i skogen och det är bestämt sen länge sedan.
Jag blir så arg och ledsen så tårarna börjar rinna på mig. Då vänder jag på Alma och hennes rullstol och börjar gå därifrån. Jag säger till dem att vi tänker inte komma tillbaka alls idag. Sen går vi hem.
Jag kände mig så kränkt över min dotters vägnar och blev så arg och ledsen. Alla barnen fick komma in men inte Alma, hon satt i rullstol och fick inte vara med. Skandal!
Väl hemma så ringer jag upp en kvinna från RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) där vi är medlemmar. Sen rings det vidare och jag kommer så småningom i kontakt med ordförande i västmanlands rbu.
På eftermiddagen så ringer rektorn från skolan och ber om ursäkt att detta har hänt. Men jag känner att skadan är redan skedd.
Hur kunde min dotter diskrimineras på detta vis!?
Sedan efter det så bestämdes iallafall ett möte med rektor, fröken, skolsköterska, någon från RBU och jag. Mötet kommer att ske på Onsdag och jag ska försöka att vara öppen och ödmjuk.
Vad som kommer att hända då och efter, har jag ingen aning om. Men om de i skolan är ovana vid funktionshindrade så kanske de lär sig något ur det här. Så även jag.
I övrigt så fortsätter jag att forska i vad ett funktionshindrat barn har för rättigheter. Vilket verkar vara svårt att få veta. Känns som myndigheter och dylikt sitter på hemligheten och jag får inte veta.
/Mamma Lena
Väl där i skolan så står alla i kö och fröker släpper in alla barnen. Eftersom Alma då sitter i rullstol så väljer vi att gå in sist.
När vi kommer fram till dörren så hälsar fröken på Alma och frågar om hon har ont idag. Ja, säger hon och visar var.
Jag får känslan av att vi inte riktigt får komma in. Att vi inte är välkomna.
Sen tittar fröken på mig och säger: Tyvärr, kan ni komma tillbaka om ca två timmar. Vi ska ha tipspromenad i skogen och det är bestämt sen länge sedan.
Jag blir så arg och ledsen så tårarna börjar rinna på mig. Då vänder jag på Alma och hennes rullstol och börjar gå därifrån. Jag säger till dem att vi tänker inte komma tillbaka alls idag. Sen går vi hem.
Jag kände mig så kränkt över min dotters vägnar och blev så arg och ledsen. Alla barnen fick komma in men inte Alma, hon satt i rullstol och fick inte vara med. Skandal!
Väl hemma så ringer jag upp en kvinna från RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) där vi är medlemmar. Sen rings det vidare och jag kommer så småningom i kontakt med ordförande i västmanlands rbu.
På eftermiddagen så ringer rektorn från skolan och ber om ursäkt att detta har hänt. Men jag känner att skadan är redan skedd.
Hur kunde min dotter diskrimineras på detta vis!?
Sedan efter det så bestämdes iallafall ett möte med rektor, fröken, skolsköterska, någon från RBU och jag. Mötet kommer att ske på Onsdag och jag ska försöka att vara öppen och ödmjuk.
Vad som kommer att hända då och efter, har jag ingen aning om. Men om de i skolan är ovana vid funktionshindrade så kanske de lär sig något ur det här. Så även jag.
I övrigt så fortsätter jag att forska i vad ett funktionshindrat barn har för rättigheter. Vilket verkar vara svårt att få veta. Känns som myndigheter och dylikt sitter på hemligheten och jag får inte veta.
/Mamma Lena
Kommentarer
Postat av: Anonym
Gud vad hemskt!
Trackback